2010-01-15

Dag fem-sex-sju


Tisdagen (GIG Boston) innebar hämtning av minivan tidigt och sedan inpackning och avfärd mot turnépremiär i Boston. Det var kul att köra bil ut från Manhattan och inte så stressigt alls för det är tutningsförbud så att invånarna skall kunna sova och resan gick strax på räls nordost utmed kusten.

Arrangören i Boston hade varit svår att få tag i och få reda på soundchecktid men jag fick tag i stället telefon så någon där sade att vi skulle vara där 1600. Vi kom prick och då hade jag fått mail en timme innan från arrangören att vi kunde komma kl 1900 så vi hann checka in i god tid på vandrarhemmet. Nittio förköp hade visst sålts vilket var riktigt bra för en tisdag och bara 10 dollars i biljettpris. Det kom tillslut nästan det dubbla och spelningen blev stor succé på lilla stället Great Scott. Snackade en hel del efter spelningen med två studenter och jämförde mellan Sverige och USA som var allmänbildade och hade skön kritisk inställning till det mesta. De hörde visst till enligt egen utsago till vad motsåndarna kallar "leftists" även om de knappast är vänster såsom folk i Europa verkligen är vänster.

Onsdag ( GIG New York) morgon och uppstigning kl 0900 och avfärd strax inpå. Vi behövde vara i NYk l 1400 för hämta upp merch hos Movits skivbolag Comedy Central Records. De "råkar" vara samma kanals skivbolag som sänder The Colbert Repor och har egentligen inte släppt plattan fysiskt utan bara digitalt men det har ju gått fint.

Soundchecken flöt fint och på stället Mercury Lounge fick vi stifta bekantskap med otrevliga New York människor. En sjukt sur kvinna som var någon form av chef fick syn dokumentärfilms Axels kamera och då visade det sig att vi kunde glömma filma vårt eget gig om vi inte betalade 250 till dem. Jag kände mig tvungen att hetsa tillbaka för att iaf få en vettig förklaraing för detta var verkligen bland det dummaste o ch märkligaste jag varit med om och det lät jag henne veta men hon verkade inte alls förstå hur det kunde vara något konstigt med detta. Svaret blev bara att "well, this is New York". Tilläggas bör att ingen på stället förutom ljudteknikern brydde sig om att ens hälsa på oss och bandbokaren dök inte ens heller upp utan det var kassatjejen sen jag "göta" (gjorde upp det ekonomiska) med. Ingen mat eller dryck bjöds det på heller men sedan vid stängning visade det sig dock att bandet visst hade rätt till ett gratis lock öl i baren. Våran gästlista fick heller inte gå för kön så många bäckar små ledde till en stor tumme ner till arrangörerna "Bowery Presents" som visst är stora i NY och som även har ett par andra större ställen.

Spelningen blev iaf utsåld (250 pers) och var riktigt lyckad. Det var kanske max 10 svenskar i publiken och av de landsmännen och kvinnorna man pratade med efteråt när jag stod i merchen så sade de att de var sjukt imponerade att Movits bara drar amerikanare för när tex Marit Bergman spelade var det enligt dem verkligen bara svenskar där. Grymt kul att det blev så bra på alla vis ändå.

Kom i sängs bland de första i crewet kl 0200 och mobilväckningen ställdes på 0645.

Torsdag (GIG Philadelphia) kl 0700 parkerade jag upp bilen på lastzonen framför hotellet och strax därefter började ett trött gäng att komma med alla utrustning och väskor. Vi maxade in väskor och grejer i knät på alla så folk i baksätena satt vekllgien med grejer upp till taket men alla fick iallafall plats för nu skulle vi hämta husbilen och äventyret börja på riktigt! När även minivanen lämnats och vi äntligen kommit iväg alla såg vi ett IKEA-varuhus och det blev lunch i fin husmanskoststil med två veggiewraps med potatismos vilket var behövligt då de sista fem måltiderna för min del varit veggieburgers eller pizza. Inhandlade två kuddar och en hel trevligt från the swedish foodstore såsom knäckebröd, kaviar, tunnbröd, hushållsost och sist men verkligen inte minst viktigast... Marabou mjölkchoklad!

Axel körde sen hela sträckan fram till Philadelphia, det var igna problem hitta fra till stället och vi var några stycken som tog en promenad till Gårdagens stora kulturhändelse: Trappen Rocky sprang uppför och därifrån toppen fram ingången till museet var det riktigt fin utsikt över downtown i soluppgången.

Spelningen gick ok, inte särskilt mycket folk. Typ 50 pers men de var peppade och det såldes bra med merch efteråt. Husbilen var parkerad precis utanför och jag som var riktigt trött njöt av en hel natts sömn som väntade innan avfärd mot Washington


Några citat:
  • Den här resan är som ett fint vin som jag och Gillis brukar säga. (Niva)
  • Den här resan går i ostens tecken! (Zacke)
  • Den är så jäkla rööten! (jag om GPS:enc innan den kastades bort från framrutan för den lurade Axel av motorvägen in i en vägtull som vi fick vända runt i och betala för bägge vägar. Framöver kör vi/jag helst med mitt datorprogram Streets & Trips 2010)
  • Vilken thriller! (Niva eller valfri norrlänning när något särskilt hänt)
Några Lärdomar:
  • Det tar 5 sekunder att få P-bot i NY då alla bilar har streckkod och P-poliserna och EAN-läsare. 115$ Ka-tjing! (Men hotellet tog lappen för deras lastzonen var upptagen så det var därför vi stod 2 meter bakom en linje och de skulle skicka in den och fixa så det blir "not guilty".)
  • Ett studentrum i Boston kostar 1200$ i månaden.
  • Museum of Philadelphia heter byggnaden med den mäktiga stentrappan som Rocky Balboa, Axel, Nivå och MrGillis nu joggat uppför.
  • All byråkrati i USA måste vara klart värre än det var i Sovjet.
  • Den statligt bestämda miniminlönen är nu uppe i nästan nästan 6 dollar i timmen. 40 kr alltså. Jag har för mig jag hade 36 kronor i timmen för 14 år sedan i Partille kommun när jag sommarjobbade med att klippa gräs och hade löneförmånen att ha fri firmafordon i form av lastmoppe med klipparen på.
  • Väldigt många verkar väldigt trötta på sina jobb och en del verkar även vara rätt korkade.
  • Snacket om att amerikanska vägar skulle vara bra stämmer inte alls hittills. Kring NY var de helt värdelösa och 2 dm hål kunde tex dyka upp när som helst på motorvägarna.
  • Delstatssmeknamn: (står längst ner på regskyltar) NY = Empire State, New Jersey = Garden State, Iowa = Vacationland. Connecticut =
  • 1/2 gallon i timmen drar elgeneratorn så vi kan ha igång ström i husbilen.
  • Även ett gammalt relativt litet hangarfartyg är mäktigt när man ser sitt första hangarfartyg.
  • annars är amerikanerna himla himla trevliga. Lite så man undrar om de gör sig till då en del liksom slänger ur sig glada klyschor långt värre än den värsta pladdrande Göteborgare...
BONUSVIDEO: (Äntligen har grabbarna kommit igång med sin videoblogg på www.movits.se / www.firstwetakemanhattan.se...)

5 kommentarer:

  1. Tänk vad en mamma kan fastna för: att hennes som sover på natten! Med tanke på bilkörningen... Jätteroligt o intressant att läsa hur det går för er Gillis!

    SvaraRadera
  2. Kul att höra om bravaderna, och dagens göteborgare framkallade definitivt skratt.
    Bryt inte av bilnycklarna på mitten, USA är inte Alvesta och då kan en annan inte komma to the rescue.

    SvaraRadera
  3. Dagens göteborgare är saknad. Enörmt saknad. /Shottis

    SvaraRadera
  4. härlig läsning så här på morgonkvisten. ha det riktigt gött på era fortsatta äventyr.
    /Simon

    SvaraRadera
  5. jag håller stenhårt med: New Yorkarna var generellt sätt asotrevliga. o dumma. o ovilliga att sköta sina jobb.

    dagens göteborgare e aaaaasball.
    big up till de härliga garven i crewet.

    purrs o godnatt fr Vancouver

    SvaraRadera