Kom på jag helt missat tipsa om Axels sida och blogg där han mest postar upp en massa fantastiska bilder...
Axel som alltså åker med och dokumentärfilmar och är snubben som gör Movits! alla musikvideos.
En grymt go gubbe.
http://www.axelsoderlund.com/blog/
2010-01-31
2010-01-28
2010-01-27
Längsta trippen
Strax avfärd från Seattle. Giget här igår gick grymt som alla. Nästan slutsålt men så var det tisdag också. Hittade an riktigt nice Vintage klädbutik nära spelastället i området Fremont som visst är lite av hippieområdet i Seattle. Begagnade Pendletonskjortor för $15-20 men som alltid för korta ärmar. Syrran och jag hittade dock en del andra fina plagg och lite skivor till husbilen innan hon tog taxi mot tågstationen för åka hem till Vancouver och vi andra ta en bit mat innan gig.
De sista två spelställena har tyvärr inte haft fungerande wifi men nu dök det upp ett oskyddat i bostadsområdet Capitol Hill. Bussen och vi hamnade här över natten pga efterfestinbjudan till ett skandinaviskt studenthus i närheten. Tog en promenad och utövade lite morgongymnastik i volounteer park som skulel ha grym utsikt över hela stan mn tyvärr är det dimmigt så man bara ser 100 meter.
Orkar inte öppna mailboxen för hinner inte svara på allt ändå och nu väntar två dygns resande och 260 mil utan uppkoppling mot Minnesota och Minneapolis där nästa gig är. Blir kul passera klippiga bergen som vi kan nå ikväll. Man börjar vänja sig vid att inte vara uppkopplad under resorna nu jämfört med hemma där man alltid kan vara uppkopplad via dongel med dess för och nackdelar.
Skall ladda ner startsidorna på diverse siter nu och sen pausa datorn så man har lite att läsa sen när mitt körpass är över och de 4 andra snubbarna får dela på resten av dagen.
Nedan kommer lite bilder från sista dagarna.
so long!
/G
Lucky Luke kaktusar i Arizona. Ingen här vet dock vem Lucky Luke är för det är visst en europeisk serie...
Checkpoint i New Mexico. Illegala sydamerikanter och knark är troligtvis målet att hitta. Niva hade inte passet på sig utan fick under uppsyn hämta det i bagaget. Tullarna krävde även få en skiva men fick visst inte fotograferas men detta fotot på backkameran är liksom sjukt mycket mer dramatiskt. Det kollade förresten inte ens att någon hade körkort.
Alcatraz i San Francisco.
Ben & Jerrys glasslunch med syster.
övernattningsgatan i Los Angeles. I huset till höger bjöd syrrans afrikareskompis Sergio på kombinerad efterfest och duschmöjlighet för vårt sällskap. Just denna kombination är något vi nu lärt oss sätta i system.
Golden Gatebron sett från hotellbalkongen
Latintjänst i öknen för de två utan körkört. Någon jag skall införa hemma i Sverige sen till alla slappa musikanter utan körkort.
Snätäckta berg i Californiens högland.
De sista två spelställena har tyvärr inte haft fungerande wifi men nu dök det upp ett oskyddat i bostadsområdet Capitol Hill. Bussen och vi hamnade här över natten pga efterfestinbjudan till ett skandinaviskt studenthus i närheten. Tog en promenad och utövade lite morgongymnastik i volounteer park som skulel ha grym utsikt över hela stan mn tyvärr är det dimmigt så man bara ser 100 meter.
Orkar inte öppna mailboxen för hinner inte svara på allt ändå och nu väntar två dygns resande och 260 mil utan uppkoppling mot Minnesota och Minneapolis där nästa gig är. Blir kul passera klippiga bergen som vi kan nå ikväll. Man börjar vänja sig vid att inte vara uppkopplad under resorna nu jämfört med hemma där man alltid kan vara uppkopplad via dongel med dess för och nackdelar.
Skall ladda ner startsidorna på diverse siter nu och sen pausa datorn så man har lite att läsa sen när mitt körpass är över och de 4 andra snubbarna får dela på resten av dagen.
Nedan kommer lite bilder från sista dagarna.
so long!
/G
Lucky Luke kaktusar i Arizona. Ingen här vet dock vem Lucky Luke är för det är visst en europeisk serie...
Checkpoint i New Mexico. Illegala sydamerikanter och knark är troligtvis målet att hitta. Niva hade inte passet på sig utan fick under uppsyn hämta det i bagaget. Tullarna krävde även få en skiva men fick visst inte fotograferas men detta fotot på backkameran är liksom sjukt mycket mer dramatiskt. Det kollade förresten inte ens att någon hade körkort.
Alcatraz i San Francisco.
Ben & Jerrys glasslunch med syster.
övernattningsgatan i Los Angeles. I huset till höger bjöd syrrans afrikareskompis Sergio på kombinerad efterfest och duschmöjlighet för vårt sällskap. Just denna kombination är något vi nu lärt oss sätta i system.
Golden Gatebron sett från hotellbalkongen
Latintjänst i öknen för de två utan körkört. Någon jag skall införa hemma i Sverige sen till alla slappa musikanter utan körkort.
Snätäckta berg i Californiens högland.
2010-01-24
2010-01-22
USA-turné dag 8-14
FREDAG 15/1 GIG Arlington/Washington DC
Resa från Philadelphia gick snabbt och smidigt tidigt för hinna se så mycket som möjligt i huvudstaden. Vi kom bakifrån vita huset och såg fullt med vakter på taket och hela uppenbarelsen var såklart stor. Efter åkt ett varv på ”the Mall” som det stora grönområdet kallas hittade vi parkering på en parallellgata.
Nu väntade 3 timmars intensiv turistande. Högst på min lista var Air & Space museum med massa originalfarkoster (se bildserien). Sedan naturhistoriska museet där jag typ joggade igenom alla rum på 20 min men det var lite feta än slottskogens dito. De hade inte heller missat att profitera på Night At The museum filmerna i museumshopen. Som jag rapporterat i bildspelat såg vi även Obama komma åkandes i bilkollon vilket nog egentligen var det.
Spelstället var riktigt trevligt och arrangären fantastisk. Utsålt blev det också och efterfest hemma i arrangörens tremiljoner dollars villa som han bodde i fast som ägdes av en kompis som flyttat men inte ville sälja.
LÖRDAG 16/1 GIG Chapel Hill, North Carolina
Dagens samtal var jag själv och en sjukt sleten white trash kvinna, som såg ut som ett skelett, involverade i när hon kom fram till bussen på en rastplats och tiggde pengar och drog en vals om att hennes far hade voltat med bilen och hon behövde 10 dollars till bensin för åka dit eller något sådant och hon även hade två barn att försörja. Tyvärr togs inget foto eller blev hon filmad då alla grabbarna i bilen ville gömma sig och dra täcket över huvudet.
Kvinnan: (ställde ovan fråga alltså...)
Gillis: -Are you on drugs?
Kvinnan: -No.
Gillis: -You sure?
Kvinnan: -Eh... yeah.
Gillis: -hmm... Vad säger ni gubbar?
Norrlänningarna tillslut: -jo, kanske, (Niva garvar redan försiktigt åt min motfråga till kvinnan)
Gillis: Ok, you get 3 dollars
Kvinnan vandrar bort och mumlade något.
Niva: Det där var verkligen dagens rysare!
Jag övertygade de andra om att vi nu troligtvis sett hur en människa som går på "meth" (metamfetamin) ser ut. Helt baserat på mina erfarenheter genom flitigt tittande på COPS.
Vi kom fram till lilla Chapel hill runt sjutiden. Strax därefter dök arrangören upp och roddning och soundchck genomfördes som vanligt snabbt och smidgt med Movits då de ju bara har DJ-spelare, saxofon samt sångmickar att checka. Vi tog middag på en indisk restaurang bredvid och jag provade min favorit Shahi Paneer med två Mangolassi som var fin. Proppmätta insåg vi att det bara var 25 minn till gig. Musikanter brukar inte direkt vilja vara proppmätta vilket jag verkligen förstår av erfaranhet av att äta middag och sen träna för snabbt inpå.
Spelningen gick bra. Knappt hundra personer men de som var där visste varför de var där. Vi hade parkerat ett kvarter bort precis framför Baptistkyrkan och kl 0200 rullade vi vidare för...
SÖNDAG 17/1 GIG Atlanta, Georgia
67 mil eller så från Chapel Hill till Atlanta så vi tjuvstartade efter spelningen för komma lite närmare då Luleågrabbarna skulle möte upp en gammal kompis i Atlanta. Axel körde någon timme innan det stannades på på någon rastplats för sömn för hela gänget. Ingen aning vart vi stod stilla för när Johan tog vid ca kl 0900 och jag fick njuta av 9 timmars sömn. Regntråkigt väder hela vägen fram till Georgia och nog max 8 grader varmt ute. Men ändå plusgrader! Såg en palm utanför en butik som var planterad men annars är det ingen dramatisk miljöskillnad sen New York bortsett från att det inte är is och minusgrader.
Såg förresten en man som stod och vinkade med en vit näsduk på en motorvägsbro förut med en jättestor skylt som det stod "Jesus Loves You". Hann aldrig få upp kameran men nu är vi i södern och det märktes direkt när vi stannade på en mack för tanka. Fanns en del riktiga pärlor till bilklistermärken:
Ankomst klockan två och husbilen placerades på en parkering med sköna graffitibilder på väggarna. Atlanta blev turnéns dittills mest lyckade gig med verkligen hela publiken i extas. Efter giget körde vi till norra Atlanta och sov hemma hos norrlänningarnas gamle kompis Simon som bor i stan. Men först ville han bjuda på amerikanska pannkakor och omelett så detvar en perfekt kvällmat efter duschen hemma hos honom kl 0300.
MÅNDAG (18/1) Resdag
160 mil väntade nu mot nästa spelning och tyvärr hade den separata el-generatorn lagt av. Vi hittade en verkstad inom samma uthyrningskedja där vi hyrt husbilen men de konstaterade att det var bränslepumpen och då de inte hade någon ny var så fixades ändå så vi har en ny att vänta i San Fransisco. 5 timmar försenade jämfört med planerad avfärd kom vi ut ur Atlanta och vi konstaterade att vi skulle behöver köra nonstop över natten och ett körschema lades upp. Jag hade avsiktlig tur och körde som vanligt första passet dagen efter en sen efterfest så jag fick hela natten ledigt.
Inga jättehändelser när man mest är i husbilen och åker hela tiden men vi löste ström till en laptop + en på laddning samtidigt med n sån där inverterare men sätter in i cigguttaget. Vi passerade staterna Alabama, Missippi och Lousiana under färden mot Austin. I Alabama stannade vi för kvällsmat på något BBQ-ställe bredvid en Wallmart (stort köpcenter som har det mesta). Inne på Wallmart var i princip alla kunderna sådär konstigt jättetjocka afroamerikanska kvinnor om man kan se i publiken hos Oprah. Tragiskt men ändå en höjdare då denna syn var något jag ändå sett fram emot och en av alla saker som man i förväg utsett till vara väldigt USA. Fick även en riktigt fin jeansskjorta i Bob Marleys och mitt favoritmärke Wrangler.
Dagens roligaste följetång var tveklöst att jag på förmiddagen lånade Anders skäggtrimmer för klippa mig och batteriet dock rätt fort så det blev cancerfrisyr. Hans rötna klippare fungerade heller inte när sladden kopplades i så man var tvungen att låta den laddas upp innan den kunde köras och då batterierna inte var så stabila tog det fyra laddningar och hela dagens olika stopp tills jag kunde visa mig bland folk utan mössa. Bildbevis kommer nog upp senare...
TISDAG (19/1) GIG Austin
Mississippi missade jag helt då det passerades i sömnen men jag slog en morgondrill på ett bensinstation i västra Louisiana där jag köpte en några små billiga mössor och ett roligt klistermärke som det stod ” I Will Work For Chocolate”. Bredvid var det även en ”fireworks” butik som dock verkade gå runt på att sälja cigg där det inskaffades tre rökgranater som skall skall testas framöver i någon vildmark.
Austin var en riktigt skön stad och vi spelade på ett riktigt sköna stället Mohawks innescen och hade hela övervåningen som backstage. Det var fullsmockat och hade det inte vart för att den vikarierande ljudteknikern på stället var en knarkande gröngöling som direkt efter sista ordinarie låten i bandets set satte på sin ipod så hade publiken fått sig ett extranummer också. Jag bad stället att inte ta n honom igen. Han var dessutom 2 timmar sen vid soundcheck och 15 min sen till gig. Mohawk var jättenöjda och jag sade att bandet skall försöka önska att få spela där igen fast på deras utescen när de återvänder till stora musikfestival/branschmässan South By Southwest i mars.
Jag kröp och lade mig efter giget men norrlänningarna smet vidare för testa bargatan vi spelade bredvid. Passade mig fint då jag helst kör i dagsljus och vi nu hade ännu en kördag framför oss.
ONSDAG (20/1) Resdag
Jag vaknade till efter 0900 och satte mig med en talrik musli på en stor sten under en palm bredvid husbilen som stod på trottaren vid spelstället i Austin. Skypade snabbt med min käresta som precis kommit hem från jobb och sedan började jag köra medans de andra orört sov vidare. Körde direkt till en bensinmack då det behövde tankas och upptäckte då att vårt yttersta högra bakdäck hade fått punktering. Samma däck som det redan från start tycktes vara dåligt med luft i och som fylldes på i Atlanta. Vi fick iaf tag i an däckverkstad i närheten och de skulle fixa däcket på 30 min så det blev frukost för alla på en taco bell i närheten. 23 dollar allt som allt gick däckfixeriet på och jag och Johan höll masken och sade till de andra att det gick på drygt 400 dollar och de trodde oss nästan. Sjukt billigt iaf. Men inte så konstigt kanske om mexikanarna som jobbade där hade minimilön på 6 dollar i timmen.
Sedan rullade det på och det var först nu ute på landet i Texas som det verkligen började bli miljöombyte utanför rutorna. Finast var när vi stannade på en ödeväg i solnedgången för filma lite eventuell blivande musikvideo med bandet då jag själv passade på att jogga iväg i den ljumna kvällen i bara shorts tills bussen kom ikapp efter en halvtimme och jag testade på äventyret att duscha i bara farten på highwayen.
Dagens citat: ”Tack för att du duschade, nu luktar det lite gott i bussen” (Jocke menade inte att jag skulle luktat men att vissa av grabbar ätit lite väl mycket BBQ sista dagarna...)
TORSDAG (21/1) GIG Tucson
Passerade El Paso och fick sett Mexico på nära håll bara några hundra meter bort på andra sidan ett högt staket och floden. Lunch på något BBQ-ställe där det var Axels tur att få kött i sin vegetariska beställning. Jag hade nämligen utoren att ta en tugga av en majswok som som innehöll mald bacon häromdagen som ingick i min vegetariska meny. New Mexico avlöste Texas men var ännu bara milsvid stäpp med kaktusar och eviga raksträckor som var minimal stimulans för chaufförerna bortsett från när vinden började tilltaga. Ankomst i Tucson kl 1900 samtidigt som typ alla normala butiker stängde. Dock hade tex ”hippie gypsy” samt ”moon smoke shop” öppet som sålde hippiekläder samt oerhört stort sortiment att välja på av olika sorters glaspipor, rullpapper och tändare... Avslutningen av detta mastondont dagboksinlägg skrivs i logen efter giget som gick fint och en publik som gick igång grymt.
Har nu rört oss över ännu en tidszon så vi ligger 8 timmar efter Sverige och om jag inte är ute och cyklar kommer vi in i västkusttid imorgon när vi kommer till Los Angeles och ännu då en timme efter. Är riktigt kass vara så långt efter. Mycket bättre vara i Asien för när man kommer på något där på kvällen som man behöver meddela Sverige så är det gott om tid medans det är försent.
Det är jätteskyfall utanför och var även tornadovarning så vi bestämde att åka imorgon strax innan soluppgång och itne nu inatt efter giget. Tyvärr verkar det inte bli inga tornados för det hade vart mäktigt se en på håll.
Har visst varit rekordregn och översvämningar i LA sista dagarna men oavsett givetvis riktigt kul komma dit så hoppas vi inte blir försenade för mycket imorgon så man kan hinna se en del i solljus och kanske jogga lite på Venice Beach och ta en snabbdopp även om det är kallt i Stilla havet. Imorgon blir det även återförening med lillasyster som jag inte sett på ett halvår vilket blir toppentoppen!
Orkar inte skriva ner lärdomar denna gång tyvärr för vill få upp dagböckerna och komma ikapp där främst nu. Behöver sova även om jag inte är den som skall börja köra. Orkar inte korra hela texten heller så reserverar mig för tryckfelsnissar...
Sov gott!
Tucson, Arizona kl 0314 lokal tid 22 jan.
Resa från Philadelphia gick snabbt och smidigt tidigt för hinna se så mycket som möjligt i huvudstaden. Vi kom bakifrån vita huset och såg fullt med vakter på taket och hela uppenbarelsen var såklart stor. Efter åkt ett varv på ”the Mall” som det stora grönområdet kallas hittade vi parkering på en parallellgata.
Nu väntade 3 timmars intensiv turistande. Högst på min lista var Air & Space museum med massa originalfarkoster (se bildserien). Sedan naturhistoriska museet där jag typ joggade igenom alla rum på 20 min men det var lite feta än slottskogens dito. De hade inte heller missat att profitera på Night At The museum filmerna i museumshopen. Som jag rapporterat i bildspelat såg vi även Obama komma åkandes i bilkollon vilket nog egentligen var det.
Spelstället var riktigt trevligt och arrangären fantastisk. Utsålt blev det också och efterfest hemma i arrangörens tremiljoner dollars villa som han bodde i fast som ägdes av en kompis som flyttat men inte ville sälja.
LÖRDAG 16/1 GIG Chapel Hill, North Carolina
Dagens samtal var jag själv och en sjukt sleten white trash kvinna, som såg ut som ett skelett, involverade i när hon kom fram till bussen på en rastplats och tiggde pengar och drog en vals om att hennes far hade voltat med bilen och hon behövde 10 dollars till bensin för åka dit eller något sådant och hon även hade två barn att försörja. Tyvärr togs inget foto eller blev hon filmad då alla grabbarna i bilen ville gömma sig och dra täcket över huvudet.
Kvinnan: (ställde ovan fråga alltså...)
Gillis: -Are you on drugs?
Kvinnan: -No.
Gillis: -You sure?
Kvinnan: -Eh... yeah.
Gillis: -hmm... Vad säger ni gubbar?
Norrlänningarna tillslut: -jo, kanske, (Niva garvar redan försiktigt åt min motfråga till kvinnan)
Gillis: Ok, you get 3 dollars
Kvinnan vandrar bort och mumlade något.
Niva: Det där var verkligen dagens rysare!
Jag övertygade de andra om att vi nu troligtvis sett hur en människa som går på "meth" (metamfetamin) ser ut. Helt baserat på mina erfarenheter genom flitigt tittande på COPS.
Vi kom fram till lilla Chapel hill runt sjutiden. Strax därefter dök arrangören upp och roddning och soundchck genomfördes som vanligt snabbt och smidgt med Movits då de ju bara har DJ-spelare, saxofon samt sångmickar att checka. Vi tog middag på en indisk restaurang bredvid och jag provade min favorit Shahi Paneer med två Mangolassi som var fin. Proppmätta insåg vi att det bara var 25 minn till gig. Musikanter brukar inte direkt vilja vara proppmätta vilket jag verkligen förstår av erfaranhet av att äta middag och sen träna för snabbt inpå.
Spelningen gick bra. Knappt hundra personer men de som var där visste varför de var där. Vi hade parkerat ett kvarter bort precis framför Baptistkyrkan och kl 0200 rullade vi vidare för...
SÖNDAG 17/1 GIG Atlanta, Georgia
67 mil eller så från Chapel Hill till Atlanta så vi tjuvstartade efter spelningen för komma lite närmare då Luleågrabbarna skulle möte upp en gammal kompis i Atlanta. Axel körde någon timme innan det stannades på på någon rastplats för sömn för hela gänget. Ingen aning vart vi stod stilla för när Johan tog vid ca kl 0900 och jag fick njuta av 9 timmars sömn. Regntråkigt väder hela vägen fram till Georgia och nog max 8 grader varmt ute. Men ändå plusgrader! Såg en palm utanför en butik som var planterad men annars är det ingen dramatisk miljöskillnad sen New York bortsett från att det inte är is och minusgrader.
Såg förresten en man som stod och vinkade med en vit näsduk på en motorvägsbro förut med en jättestor skylt som det stod "Jesus Loves You". Hann aldrig få upp kameran men nu är vi i södern och det märktes direkt när vi stannade på en mack för tanka. Fanns en del riktiga pärlor till bilklistermärken:
Ankomst klockan två och husbilen placerades på en parkering med sköna graffitibilder på väggarna. Atlanta blev turnéns dittills mest lyckade gig med verkligen hela publiken i extas. Efter giget körde vi till norra Atlanta och sov hemma hos norrlänningarnas gamle kompis Simon som bor i stan. Men först ville han bjuda på amerikanska pannkakor och omelett så detvar en perfekt kvällmat efter duschen hemma hos honom kl 0300.
MÅNDAG (18/1) Resdag
160 mil väntade nu mot nästa spelning och tyvärr hade den separata el-generatorn lagt av. Vi hittade en verkstad inom samma uthyrningskedja där vi hyrt husbilen men de konstaterade att det var bränslepumpen och då de inte hade någon ny var så fixades ändå så vi har en ny att vänta i San Fransisco. 5 timmar försenade jämfört med planerad avfärd kom vi ut ur Atlanta och vi konstaterade att vi skulle behöver köra nonstop över natten och ett körschema lades upp. Jag hade avsiktlig tur och körde som vanligt första passet dagen efter en sen efterfest så jag fick hela natten ledigt.
Inga jättehändelser när man mest är i husbilen och åker hela tiden men vi löste ström till en laptop + en på laddning samtidigt med n sån där inverterare men sätter in i cigguttaget. Vi passerade staterna Alabama, Missippi och Lousiana under färden mot Austin. I Alabama stannade vi för kvällsmat på något BBQ-ställe bredvid en Wallmart (stort köpcenter som har det mesta). Inne på Wallmart var i princip alla kunderna sådär konstigt jättetjocka afroamerikanska kvinnor om man kan se i publiken hos Oprah. Tragiskt men ändå en höjdare då denna syn var något jag ändå sett fram emot och en av alla saker som man i förväg utsett till vara väldigt USA. Fick även en riktigt fin jeansskjorta i Bob Marleys och mitt favoritmärke Wrangler.
Dagens roligaste följetång var tveklöst att jag på förmiddagen lånade Anders skäggtrimmer för klippa mig och batteriet dock rätt fort så det blev cancerfrisyr. Hans rötna klippare fungerade heller inte när sladden kopplades i så man var tvungen att låta den laddas upp innan den kunde köras och då batterierna inte var så stabila tog det fyra laddningar och hela dagens olika stopp tills jag kunde visa mig bland folk utan mössa. Bildbevis kommer nog upp senare...
TISDAG (19/1) GIG Austin
Mississippi missade jag helt då det passerades i sömnen men jag slog en morgondrill på ett bensinstation i västra Louisiana där jag köpte en några små billiga mössor och ett roligt klistermärke som det stod ” I Will Work For Chocolate”. Bredvid var det även en ”fireworks” butik som dock verkade gå runt på att sälja cigg där det inskaffades tre rökgranater som skall skall testas framöver i någon vildmark.
Austin var en riktigt skön stad och vi spelade på ett riktigt sköna stället Mohawks innescen och hade hela övervåningen som backstage. Det var fullsmockat och hade det inte vart för att den vikarierande ljudteknikern på stället var en knarkande gröngöling som direkt efter sista ordinarie låten i bandets set satte på sin ipod så hade publiken fått sig ett extranummer också. Jag bad stället att inte ta n honom igen. Han var dessutom 2 timmar sen vid soundcheck och 15 min sen till gig. Mohawk var jättenöjda och jag sade att bandet skall försöka önska att få spela där igen fast på deras utescen när de återvänder till stora musikfestival/branschmässan South By Southwest i mars.
Jag kröp och lade mig efter giget men norrlänningarna smet vidare för testa bargatan vi spelade bredvid. Passade mig fint då jag helst kör i dagsljus och vi nu hade ännu en kördag framför oss.
ONSDAG (20/1) Resdag
Jag vaknade till efter 0900 och satte mig med en talrik musli på en stor sten under en palm bredvid husbilen som stod på trottaren vid spelstället i Austin. Skypade snabbt med min käresta som precis kommit hem från jobb och sedan började jag köra medans de andra orört sov vidare. Körde direkt till en bensinmack då det behövde tankas och upptäckte då att vårt yttersta högra bakdäck hade fått punktering. Samma däck som det redan från start tycktes vara dåligt med luft i och som fylldes på i Atlanta. Vi fick iaf tag i an däckverkstad i närheten och de skulle fixa däcket på 30 min så det blev frukost för alla på en taco bell i närheten. 23 dollar allt som allt gick däckfixeriet på och jag och Johan höll masken och sade till de andra att det gick på drygt 400 dollar och de trodde oss nästan. Sjukt billigt iaf. Men inte så konstigt kanske om mexikanarna som jobbade där hade minimilön på 6 dollar i timmen.
Sedan rullade det på och det var först nu ute på landet i Texas som det verkligen började bli miljöombyte utanför rutorna. Finast var när vi stannade på en ödeväg i solnedgången för filma lite eventuell blivande musikvideo med bandet då jag själv passade på att jogga iväg i den ljumna kvällen i bara shorts tills bussen kom ikapp efter en halvtimme och jag testade på äventyret att duscha i bara farten på highwayen.
Dagens citat: ”Tack för att du duschade, nu luktar det lite gott i bussen” (Jocke menade inte att jag skulle luktat men att vissa av grabbar ätit lite väl mycket BBQ sista dagarna...)
TORSDAG (21/1) GIG Tucson
Passerade El Paso och fick sett Mexico på nära håll bara några hundra meter bort på andra sidan ett högt staket och floden. Lunch på något BBQ-ställe där det var Axels tur att få kött i sin vegetariska beställning. Jag hade nämligen utoren att ta en tugga av en majswok som som innehöll mald bacon häromdagen som ingick i min vegetariska meny. New Mexico avlöste Texas men var ännu bara milsvid stäpp med kaktusar och eviga raksträckor som var minimal stimulans för chaufförerna bortsett från när vinden började tilltaga. Ankomst i Tucson kl 1900 samtidigt som typ alla normala butiker stängde. Dock hade tex ”hippie gypsy” samt ”moon smoke shop” öppet som sålde hippiekläder samt oerhört stort sortiment att välja på av olika sorters glaspipor, rullpapper och tändare... Avslutningen av detta mastondont dagboksinlägg skrivs i logen efter giget som gick fint och en publik som gick igång grymt.
Har nu rört oss över ännu en tidszon så vi ligger 8 timmar efter Sverige och om jag inte är ute och cyklar kommer vi in i västkusttid imorgon när vi kommer till Los Angeles och ännu då en timme efter. Är riktigt kass vara så långt efter. Mycket bättre vara i Asien för när man kommer på något där på kvällen som man behöver meddela Sverige så är det gott om tid medans det är försent.
Det är jätteskyfall utanför och var även tornadovarning så vi bestämde att åka imorgon strax innan soluppgång och itne nu inatt efter giget. Tyvärr verkar det inte bli inga tornados för det hade vart mäktigt se en på håll.
Har visst varit rekordregn och översvämningar i LA sista dagarna men oavsett givetvis riktigt kul komma dit så hoppas vi inte blir försenade för mycket imorgon så man kan hinna se en del i solljus och kanske jogga lite på Venice Beach och ta en snabbdopp även om det är kallt i Stilla havet. Imorgon blir det även återförening med lillasyster som jag inte sett på ett halvår vilket blir toppentoppen!
Orkar inte skriva ner lärdomar denna gång tyvärr för vill få upp dagböckerna och komma ikapp där främst nu. Behöver sova även om jag inte är den som skall börja köra. Orkar inte korra hela texten heller så reserverar mig för tryckfelsnissar...
Sov gott!
Tucson, Arizona kl 0314 lokal tid 22 jan.
2010-01-20
Fotospecial
Här kommer en gäng bilder. (Höger)klicka > öppna ny flik/nytt fönster för se dem större om så önskas...
Nu läggdags i Austin efter gig som gick fint bortsett från att ljudteknikern nog gick på sömnmedicin.
Har 140 mil och typ 24 timmar igen i husbilen mot Tucson med start imorgon så skall skriva ut lite stories då om vad som hänt och vilka lärdomar som dragits men det uppdateras då förhoppningsvis först när wifi dyker upp nästa gång...
/G
Tidningen The Onion fick vi efter ett förklarat var visst en fiktiv veckotidning som är rätt populär. Sjukt rolig första artikel iaf innan man visste om att det inte stämmer.
Nu har vi nått Södern. Detta är regskyltar man kan ha fram på bilen om man vill...
...såvida man inte vill sätta på tex en sån här sticker på kofångaren istället.
Skylten på en "grease" behållare på en restaurangbakgård som informerar om att...
...stekflott alltså mycket klimatsmart återanvänds till djurföda så djuren alltså kan äta vad som är kvar av sina artfränder.
Gammal tanks påväg någonstans.
Norrlänningar + den fantastiske arrangören Stephen i Arlington (Washington).
Colbert har två favoriter. Movits och sin egna glass!
Världens största naturliga diamant på Naturhistoriska museet i Washington. Hope diamanten. Den var rätt exakt som en sån där blåbärsbumling i lösgodishyllorna fast lite tunnare.
T-Rex i samma byggnad.
Känd vy i Washington
Air & Space Museum i DC. Bara originalflygplan såsom bla Charles Lindbergs Spirit of St Louis eller oranga Bell i bergrunden som var först att spräcka ljudvallen om jag minns rätt.
Tro det eller ej men helt plötsligt kom en med massa polisbilar följt av vad som måste vart, eller vi bestämde helt enkelt att det var; Obama!
Jag visade tummen upp när de svarta bilarna kom.
Hade det vart förre statschefen hade jag nog inte kunnat hålla mig från göra något barnsligare.
Vita huset. Tyvärr avspärrat en bit fram men det berodde väl på att karln i huset var påväg hem (inom kort)
Baltimore. Industri och hamn var det man hann se innan en kilometerång tunnel gjorde att man missade hela stan... Deras turistbyrå är nog sådär nöjda av att detta och the Wire är de två intryck man får om man inte åker in i stan.
Poster från Philly.
Vy uppifrån från "Rockytrappan" vid Philadelphias konstmuseum.
Husmanskonst inhandlad på IKEA strax efter vi hämtat husbilen. Bla 2 st Marabou som snabbt gick åt senare samma dag bara sådär. Jag bjöd faktiskt väldigt mycket så 500g slank inte ner så enkelt.
Uthämtning av husbil nordväst om NY. "The Chateau" vad det nu betyder på franska
Obligatorisk taggning av loge i NY efter gig.
Minivanen till Boston hade "Satelitradio" och typ 100 kanaler varav bla denna som dock sände vanliga nyheter. Ändå sjukt på något sätt.
Times Square och Uncle Sam har bås på bästa platsen för lura in stackars pojkar som får hjärnsläpp.
Radio Music hall
Nu läggdags i Austin efter gig som gick fint bortsett från att ljudteknikern nog gick på sömnmedicin.
Har 140 mil och typ 24 timmar igen i husbilen mot Tucson med start imorgon så skall skriva ut lite stories då om vad som hänt och vilka lärdomar som dragits men det uppdateras då förhoppningsvis först när wifi dyker upp nästa gång...
/G
Tidningen The Onion fick vi efter ett förklarat var visst en fiktiv veckotidning som är rätt populär. Sjukt rolig första artikel iaf innan man visste om att det inte stämmer.
Nu har vi nått Södern. Detta är regskyltar man kan ha fram på bilen om man vill...
...såvida man inte vill sätta på tex en sån här sticker på kofångaren istället.
Skylten på en "grease" behållare på en restaurangbakgård som informerar om att...
...stekflott alltså mycket klimatsmart återanvänds till djurföda så djuren alltså kan äta vad som är kvar av sina artfränder.
Gammal tanks påväg någonstans.
Norrlänningar + den fantastiske arrangören Stephen i Arlington (Washington).
Colbert har två favoriter. Movits och sin egna glass!
Världens största naturliga diamant på Naturhistoriska museet i Washington. Hope diamanten. Den var rätt exakt som en sån där blåbärsbumling i lösgodishyllorna fast lite tunnare.
T-Rex i samma byggnad.
Känd vy i Washington
Air & Space Museum i DC. Bara originalflygplan såsom bla Charles Lindbergs Spirit of St Louis eller oranga Bell i bergrunden som var först att spräcka ljudvallen om jag minns rätt.
Tro det eller ej men helt plötsligt kom en med massa polisbilar följt av vad som måste vart, eller vi bestämde helt enkelt att det var; Obama!
Jag visade tummen upp när de svarta bilarna kom.
Hade det vart förre statschefen hade jag nog inte kunnat hålla mig från göra något barnsligare.
Vita huset. Tyvärr avspärrat en bit fram men det berodde väl på att karln i huset var påväg hem (inom kort)
Baltimore. Industri och hamn var det man hann se innan en kilometerång tunnel gjorde att man missade hela stan... Deras turistbyrå är nog sådär nöjda av att detta och the Wire är de två intryck man får om man inte åker in i stan.
Poster från Philly.
Vy uppifrån från "Rockytrappan" vid Philadelphias konstmuseum.
Husmanskonst inhandlad på IKEA strax efter vi hämtat husbilen. Bla 2 st Marabou som snabbt gick åt senare samma dag bara sådär. Jag bjöd faktiskt väldigt mycket så 500g slank inte ner så enkelt.
Uthämtning av husbil nordväst om NY. "The Chateau" vad det nu betyder på franska
Obligatorisk taggning av loge i NY efter gig.
Minivanen till Boston hade "Satelitradio" och typ 100 kanaler varav bla denna som dock sände vanliga nyheter. Ändå sjukt på något sätt.
Times Square och Uncle Sam har bås på bästa platsen för lura in stackars pojkar som får hjärnsläpp.
Radio Music hall
Movits turné-TV del 3
Nu kom vi precis till Austin i Texas efter kört nonstop ett dygn. Ligger tyvärr lite efter med dagsrapporter men skall försöka komma ikapp nu ikväll även om det kan bli tight. Imorgon bitti kör vi återigen typ ett dygn nonstop mot Tucson som bara är 140 mil härifrån...
Här är det ändå typ 20 grader varmt och sol. Underbart. Långkalsongerna och raggsockar och nedpackade i baggagerummet i troligvis en vecka därmed! Vi gick en vända på stan i kortärmat och upprullade byxor vilket var fantastiskt gott.
Norrlänningarna, som ju lovat Luleå att videoblogga, fick igår morse precis innan avfärd från Atlanta upp del tre. Jag valde samtidigt att ta en 15 min joggingstur vilket var välbehövligt. Videobloggandet släpar dock också långt efter då del tre nedan bara täcker in gig nummer två i NY fastän vi ikväll står inför gig nummer sju. Såhär är det helt enkelt när man bara har internet på de spelställen man kommer till under några timmar och man är ju där för konsert främst och inte ha kontor och hinna svara på mails och massa annat som hade vart trevligt.
Men vi lever och har det gott. Blir grymt kul att möta upp lillasyster Elin om några dagar i California!
Såg att det varit P3 Guld hemma och kommentaren är "gäsp" förresten.
/G
Här är det ändå typ 20 grader varmt och sol. Underbart. Långkalsongerna och raggsockar och nedpackade i baggagerummet i troligvis en vecka därmed! Vi gick en vända på stan i kortärmat och upprullade byxor vilket var fantastiskt gott.
Norrlänningarna, som ju lovat Luleå att videoblogga, fick igår morse precis innan avfärd från Atlanta upp del tre. Jag valde samtidigt att ta en 15 min joggingstur vilket var välbehövligt. Videobloggandet släpar dock också långt efter då del tre nedan bara täcker in gig nummer två i NY fastän vi ikväll står inför gig nummer sju. Såhär är det helt enkelt när man bara har internet på de spelställen man kommer till under några timmar och man är ju där för konsert främst och inte ha kontor och hinna svara på mails och massa annat som hade vart trevligt.
Men vi lever och har det gott. Blir grymt kul att möta upp lillasyster Elin om några dagar i California!
Såg att det varit P3 Guld hemma och kommentaren är "gäsp" förresten.
/G
2010-01-17
Roffe teaser...
Nytt släpp att se fram emot från Roffe Ruff ft Hofmästaren senare i vår...
Och därefter även en album nummer två från Kapten Röd.
Dagens Göteborgare...
GODMORGON SVERIGE! Spelning i Chapel Hill, North Carolina, precis avklarad och vi åker vidare strax en timme mot Atlanta för att sen stanna på nån bevakad rastplats där det är vanligt att man kan stanna och sova om man är lastbil eller caravan. Nu stundar långa etapper varje dag så kan inte lova bjuda dagboksinlägg så ofta.
Ny video från http://www.firstwetakemanhattan.se/ kom precis upp också från Movits TV-avdelning.
Inslaget "Dagens Göteborgare" verkar vara uppskattat och fortsätter även detta program med en gammal klassiker. Kom gärna med tips på dina bästa Kålle & Ada historier!
Imorgon Atlanta. 66 svenska mil dit och jag körde typ allt idag så imorgon blir det till att helga söndagen och vara körfri.
Ny video från http://www.firstwetakemanhattan.se/ kom precis upp också från Movits TV-avdelning.
Inslaget "Dagens Göteborgare" verkar vara uppskattat och fortsätter även detta program med en gammal klassiker. Kom gärna med tips på dina bästa Kålle & Ada historier!
Imorgon Atlanta. 66 svenska mil dit och jag körde typ allt idag så imorgon blir det till att helga söndagen och vara körfri.
2010-01-15
Dag fem-sex-sju
Tisdagen (GIG Boston) innebar hämtning av minivan tidigt och sedan inpackning och avfärd mot turnépremiär i Boston. Det var kul att köra bil ut från Manhattan och inte så stressigt alls för det är tutningsförbud så att invånarna skall kunna sova och resan gick strax på räls nordost utmed kusten.
Arrangören i Boston hade varit svår att få tag i och få reda på soundchecktid men jag fick tag i stället telefon så någon där sade att vi skulle vara där 1600. Vi kom prick och då hade jag fått mail en timme innan från arrangören att vi kunde komma kl 1900 så vi hann checka in i god tid på vandrarhemmet. Nittio förköp hade visst sålts vilket var riktigt bra för en tisdag och bara 10 dollars i biljettpris. Det kom tillslut nästan det dubbla och spelningen blev stor succé på lilla stället Great Scott. Snackade en hel del efter spelningen med två studenter och jämförde mellan Sverige och USA som var allmänbildade och hade skön kritisk inställning till det mesta. De hörde visst till enligt egen utsago till vad motsåndarna kallar "leftists" även om de knappast är vänster såsom folk i Europa verkligen är vänster.
Onsdag ( GIG New York) morgon och uppstigning kl 0900 och avfärd strax inpå. Vi behövde vara i NYk l 1400 för hämta upp merch hos Movits skivbolag Comedy Central Records. De "råkar" vara samma kanals skivbolag som sänder The Colbert Repor och har egentligen inte släppt plattan fysiskt utan bara digitalt men det har ju gått fint.
Soundchecken flöt fint och på stället Mercury Lounge fick vi stifta bekantskap med otrevliga New York människor. En sjukt sur kvinna som var någon form av chef fick syn dokumentärfilms Axels kamera och då visade det sig att vi kunde glömma filma vårt eget gig om vi inte betalade 250 till dem. Jag kände mig tvungen att hetsa tillbaka för att iaf få en vettig förklaraing för detta var verkligen bland det dummaste o ch märkligaste jag varit med om och det lät jag henne veta men hon verkade inte alls förstå hur det kunde vara något konstigt med detta. Svaret blev bara att "well, this is New York". Tilläggas bör att ingen på stället förutom ljudteknikern brydde sig om att ens hälsa på oss och bandbokaren dök inte ens heller upp utan det var kassatjejen sen jag "göta" (gjorde upp det ekonomiska) med. Ingen mat eller dryck bjöds det på heller men sedan vid stängning visade det sig dock att bandet visst hade rätt till ett gratis lock öl i baren. Våran gästlista fick heller inte gå för kön så många bäckar små ledde till en stor tumme ner till arrangörerna "Bowery Presents" som visst är stora i NY och som även har ett par andra större ställen.
Spelningen blev iaf utsåld (250 pers) och var riktigt lyckad. Det var kanske max 10 svenskar i publiken och av de landsmännen och kvinnorna man pratade med efteråt när jag stod i merchen så sade de att de var sjukt imponerade att Movits bara drar amerikanare för när tex Marit Bergman spelade var det enligt dem verkligen bara svenskar där. Grymt kul att det blev så bra på alla vis ändå.
Kom i sängs bland de första i crewet kl 0200 och mobilväckningen ställdes på 0645.
Torsdag (GIG Philadelphia) kl 0700 parkerade jag upp bilen på lastzonen framför hotellet och strax därefter började ett trött gäng att komma med alla utrustning och väskor. Vi maxade in väskor och grejer i knät på alla så folk i baksätena satt vekllgien med grejer upp till taket men alla fick iallafall plats för nu skulle vi hämta husbilen och äventyret börja på riktigt! När även minivanen lämnats och vi äntligen kommit iväg alla såg vi ett IKEA-varuhus och det blev lunch i fin husmanskoststil med två veggiewraps med potatismos vilket var behövligt då de sista fem måltiderna för min del varit veggieburgers eller pizza. Inhandlade två kuddar och en hel trevligt från the swedish foodstore såsom knäckebröd, kaviar, tunnbröd, hushållsost och sist men verkligen inte minst viktigast... Marabou mjölkchoklad!
Axel körde sen hela sträckan fram till Philadelphia, det var igna problem hitta fra till stället och vi var några stycken som tog en promenad till Gårdagens stora kulturhändelse: Trappen Rocky sprang uppför och därifrån toppen fram ingången till museet var det riktigt fin utsikt över downtown i soluppgången.
Spelningen gick ok, inte särskilt mycket folk. Typ 50 pers men de var peppade och det såldes bra med merch efteråt. Husbilen var parkerad precis utanför och jag som var riktigt trött njöt av en hel natts sömn som väntade innan avfärd mot Washington
Några citat:
- Den här resan är som ett fint vin som jag och Gillis brukar säga. (Niva)
- Den här resan går i ostens tecken! (Zacke)
- Den är så jäkla rööten! (jag om GPS:enc innan den kastades bort från framrutan för den lurade Axel av motorvägen in i en vägtull som vi fick vända runt i och betala för bägge vägar. Framöver kör vi/jag helst med mitt datorprogram Streets & Trips 2010)
- Vilken thriller! (Niva eller valfri norrlänning när något särskilt hänt)
- Det tar 5 sekunder att få P-bot i NY då alla bilar har streckkod och P-poliserna och EAN-läsare. 115$ Ka-tjing! (Men hotellet tog lappen för deras lastzonen var upptagen så det var därför vi stod 2 meter bakom en linje och de skulle skicka in den och fixa så det blir "not guilty".)
- Ett studentrum i Boston kostar 1200$ i månaden.
- Museum of Philadelphia heter byggnaden med den mäktiga stentrappan som Rocky Balboa, Axel, Nivå och MrGillis nu joggat uppför.
- All byråkrati i USA måste vara klart värre än det var i Sovjet.
- Den statligt bestämda miniminlönen är nu uppe i nästan nästan 6 dollar i timmen. 40 kr alltså. Jag har för mig jag hade 36 kronor i timmen för 14 år sedan i Partille kommun när jag sommarjobbade med att klippa gräs och hade löneförmånen att ha fri firmafordon i form av lastmoppe med klipparen på.
- Väldigt många verkar väldigt trötta på sina jobb och en del verkar även vara rätt korkade.
- Snacket om att amerikanska vägar skulle vara bra stämmer inte alls hittills. Kring NY var de helt värdelösa och 2 dm hål kunde tex dyka upp när som helst på motorvägarna.
- Delstatssmeknamn: (står längst ner på regskyltar) NY = Empire State, New Jersey = Garden State, Iowa = Vacationland. Connecticut =
- 1/2 gallon i timmen drar elgeneratorn så vi kan ha igång ström i husbilen.
- Även ett gammalt relativt litet hangarfartyg är mäktigt när man ser sitt första hangarfartyg.
- annars är amerikanerna himla himla trevliga. Lite så man undrar om de gör sig till då en del liksom slänger ur sig glada klyschor långt värre än den värsta pladdrande Göteborgare...
2010-01-12
P3 Live ikväll med Syster Sol och Guvernören på fredag!
Fick precis ett mail om att ikväll tisdag sänds SYSTER SOLs konsert från Reggaeklubben Special på Sticky Fingers samt på Fredag sänds GOVERNOR ANDYS dito.
Mer info: http://www.sr.se/p3/live
Dag tre och fyra
Söndagen vart lugn jämfört med födelsedagslördagen. Dock med ett mycket spännande besök i elektronikvaruhuset B&H som var riktigt billiga på massa saker som innbar att prylgalna crewmedlemmar hade svårt för att hålla i plånboken. Själv höll jag mig till att köpa ett par skitbra sporthörlurar i gummi som hängs på örat för 15 $. Det bestående minnet annars därifrån för förstagångsbesökaren är ljudet av alla varor som åker i lådor över huvudet på besökarna mot kassan som låter som någon kör radiostyrd bil samt tverklöst att majoriteten av personalen är traditionellt klädda ortodoxa judiska män. Förutom den den löjligt glada tjejen som satt i entrén och välkomnande alla och såg lätt pårökt ut.
Senare på eftermiddagskvällen blev det en nu traditionell långpromenad och någon svensk mil kors och tvärs till fots på Manhattan som denna gång tillslut tog mig upp till södra delen av Central Park vilket innebar att man nu även betade av bla Times Square, Rockefeller Plaza, St Patriks Church, Trump Towers entré för att sen ta mig hemåt och sen sushimiddag med de andra som tagit det lugnt och lekt med sina nya och gamla elektroniska saker de sista timmarna. Vi klurade på att gå och se Sherlock Holmes på bion här bredvid men vi tog fikade på retromysiga Emperial Diner istället. Inga skandaler eller incidenter med lagens långa arm att rapportera alls.
Måndag som nu precis lider mot sitt slut innebar frukost på en mexikans sylta som drevs av en asiat. Två tacos med bruna respektive svarta bönor lyckades jag få innan vi splittrades upp på stan för att beta av lite grejer att fixa såsom strömadaptrar till DJ-utrustning. Jag lyckades inskaffa välbehövligt nya joggingskor på en rea bredvid Madison Square Garden innan det var dags ta sig hem till hotellrumskontoret för kontakta några kommande arrangörer för att dubbelkolla tider etc.
Kvällens stora happening var att det fixats VIP-platser för inspelningen av The Colbert Report som sänds i kanalen Comedy Channel som i sin tur är den kanal som tex visar Simpsons och även det programmet Movits uppträdde i förra året. Killarna i bandet var värsta hjältarna bland personalen och programledaren själv sprang direkt upp och hälsade på oss när programmet avslutats. Det häftigaste var ändå att Morgan Freeman var programmets kända gäst men tyvärr försvann han direkt efter så det blev ingen möjlighet till "meet and greet" med honom denna gången. Den jingeln hade inte vart så tråkig att ha med på kommande mixtape.
Kvällsmatsfalafel blev det något kvarter från TV-studion och sedan frisk promenad hemåt.
Nu börjar i alla fall turnén precis när man tyckte man fått kläm på Manhattan söder om Central Park. Tyvärr hanns inte Brooklyn eller en himla massa andra delar med denna gången. Men turnén har ändå inte börjat ännu för det är verkligen ett ofattbart stort äventyr som stundar med typ 1200 mil att åka som Axel som åker med för att foto och filma hade räknat ut och även dividerat fram att det kommer innebära runt 10 dygns körtid. Jag svarade med att med mitt vägprogram räkna ut att det även blir lika långt som köra typ GBG-Bagdad-Paris-Moskva varför man nu skulle gör det när man kan göra en trip till the US of A istället.
NYA LÄRDOMAR:
Rockefeller Plaza. Tradition att det är skridskobana där.
St Patricks cathedral. Katolikernas främsta kyrka i NY. Påven brukar visst ha tradition att hålla mässa där för de som får plats och för resten på Yankee Stadium när han är i stan. Var mäktigt därinne. Biktbåsen hade dock stängt men man kunde tända ljus framför massa olika helgon därinne (om man lade 2 $ i kollekten).
Times Square. Pliktverket är plats och lurar in den som vill försvara landet som väl aldrig haft krig med annan makt på egen mark sedan svärdet blev omodernt.
Prylgalna norrlänningar som under söndagen precis kommit ut från...
B&H där vissa i gänget visst var tvungna att återvända till under måndagen.
Löjligt många ölsorter att välja på i en matbutik.
Sånt där typiskt tvätteri.
I TV-studion. Tyvärr stenhårt förbud fota under showen.
Stiligt ställe där det kvällsmats banana split inskaffades och sölade ner byxa.
Senare på eftermiddagskvällen blev det en nu traditionell långpromenad och någon svensk mil kors och tvärs till fots på Manhattan som denna gång tillslut tog mig upp till södra delen av Central Park vilket innebar att man nu även betade av bla Times Square, Rockefeller Plaza, St Patriks Church, Trump Towers entré för att sen ta mig hemåt och sen sushimiddag med de andra som tagit det lugnt och lekt med sina nya och gamla elektroniska saker de sista timmarna. Vi klurade på att gå och se Sherlock Holmes på bion här bredvid men vi tog fikade på retromysiga Emperial Diner istället. Inga skandaler eller incidenter med lagens långa arm att rapportera alls.
Måndag som nu precis lider mot sitt slut innebar frukost på en mexikans sylta som drevs av en asiat. Två tacos med bruna respektive svarta bönor lyckades jag få innan vi splittrades upp på stan för att beta av lite grejer att fixa såsom strömadaptrar till DJ-utrustning. Jag lyckades inskaffa välbehövligt nya joggingskor på en rea bredvid Madison Square Garden innan det var dags ta sig hem till hotellrumskontoret för kontakta några kommande arrangörer för att dubbelkolla tider etc.
Kvällens stora happening var att det fixats VIP-platser för inspelningen av The Colbert Report som sänds i kanalen Comedy Channel som i sin tur är den kanal som tex visar Simpsons och även det programmet Movits uppträdde i förra året. Killarna i bandet var värsta hjältarna bland personalen och programledaren själv sprang direkt upp och hälsade på oss när programmet avslutats. Det häftigaste var ändå att Morgan Freeman var programmets kända gäst men tyvärr försvann han direkt efter så det blev ingen möjlighet till "meet and greet" med honom denna gången. Den jingeln hade inte vart så tråkig att ha med på kommande mixtape.
Kvällsmatsfalafel blev det något kvarter från TV-studion och sedan frisk promenad hemåt.
Nu börjar i alla fall turnén precis när man tyckte man fått kläm på Manhattan söder om Central Park. Tyvärr hanns inte Brooklyn eller en himla massa andra delar med denna gången. Men turnén har ändå inte börjat ännu för det är verkligen ett ofattbart stort äventyr som stundar med typ 1200 mil att åka som Axel som åker med för att foto och filma hade räknat ut och även dividerat fram att det kommer innebära runt 10 dygns körtid. Jag svarade med att med mitt vägprogram räkna ut att det även blir lika långt som köra typ GBG-Bagdad-Paris-Moskva varför man nu skulle gör det när man kan göra en trip till the US of A istället.
NYA LÄRDOMAR:
- Hershey chokladkakan luktar lite spy men smakar ok.
- Joggingskor var skönt att byta till för gå i när man marcherat i kängor sista dagarna.
- Amerikanska klädmärken är mycket billigare här än hemma. (Har dock ej köpt något än men snart blir det nog ett par byxor eftersom jag bara har med de jag har på mig och lyckades söla lite kvällsmats banana splitsås litegrann på ena benet igår kväll)
- Morgan Freeman hade nyligen blivit utsett till den mest trovärdiga personen i USA och gått förbi ett nyhetsankare på CBS i den senaste undersökningen.
- Macys stora varuhus härom hörnet skall visst vara världens största varuhus. Jag tror dock det är falsk amerikansk propaganda för flera butiker i Bangkok såg båda större ut på utsidan och hade fler våningar.
- De patetiska svindyra handväsk-kläd-accessoar-märken (detta långt från en modeblogg så inga såna varumärken nämns) har som kanske bekant aldrig prislappar i fönstren men det var iaf för mig en nyhet att de inte ens har prislapp på varorna i montrar inne i sina New York flaggskeppsbutiker. Målgruppen för inköp verkar helt enkelt vara den typ av människor som tex vår kära kronprinsessa som i den största ekonomiska kris sen depressionen lyxkonsumerar som aldrig förr utan att behöva bekymra sig för pappa betalr ju alltid. Tacka vet jag den av Hollywoodfruarna som verkar väldigt stolt när hon gör inköp för pengar hon själv förtjänat.
Rockefeller Plaza. Tradition att det är skridskobana där.
St Patricks cathedral. Katolikernas främsta kyrka i NY. Påven brukar visst ha tradition att hålla mässa där för de som får plats och för resten på Yankee Stadium när han är i stan. Var mäktigt därinne. Biktbåsen hade dock stängt men man kunde tända ljus framför massa olika helgon därinne (om man lade 2 $ i kollekten).
Times Square. Pliktverket är plats och lurar in den som vill försvara landet som väl aldrig haft krig med annan makt på egen mark sedan svärdet blev omodernt.
Prylgalna norrlänningar som under söndagen precis kommit ut från...
B&H där vissa i gänget visst var tvungna att återvända till under måndagen.
Löjligt många ölsorter att välja på i en matbutik.
Sånt där typiskt tvätteri.
I TV-studion. Tyvärr stenhårt förbud fota under showen.
Stiligt ställe där det kvällsmats banana split inskaffades och sölade ner byxa.
2010-01-10
Dag två
DAGENS CITAT: En slirig Jocke råkar knacka på granndörren kl 0315 inatt och någon rasslar fram till dörren efter ett tag.
Någon: -Who's that?
Jocke: -Oh I'm sorry, I just... eh... wanted to ask you one thing.... are you guys sleeping?
Någon: -Yes.
Jocke: -Ok, sorry.
Annars en dag som präglades av strosande. Vi skaffade var sitt amerikanskt mobilabonnemang vilket tog typ 1,5 timmar i en jättevarm T-Mobil butik men nu kan vi i alla fall ringa obegränsat gratis till varandra. Till min telefon skaffade vi ett dyrare abonnemang som alla kan ringa billigt hem från och mitt turneledarnummer kommer vi nu skicka till arrangörer. Effekten av denna nyvunna mobilitet blev att gruppen på sju som höll ihop likt en skolklass på led splittrades upp fullständigt när vi närmade oss Soho med alla olika butiker anpassade efter allas smak.
Efter att ett mobilnätverkshaveri fixats fick vi efter några timmar äntligen samlat ihop styrkorna och skutan styrdes mot Little Italy för middag och "ja må han leva" sång för Jivin Johan.
Proppmätta på pasta tog vi subwayen hem till hotellet för lämna av grejer och fortsätta födelsedagsfesten med två sexpack Bud. Det blev även en omgång av spelat MIG där lag "Gilanders" krossade allt motstånd.
Runt midnatt tog vi taxis mot Greenwich Village för avsluta kvällen med spela "BeerPong" där bröderna Rensfeldt osannolikt tillslut vann en riktigt svår match mot två duktiga koreanskamerikanska snubbar.
BeerPong går kortfattat ut på att man radar upp tio halvfulla ölmuggar i en triangel likt bowlingkäglor på var sida av ett långt bord. Två personer per lag och en pingisboll var siktar man för kasta ner i motståndarnas muggar. Prickar man i bollen i en mugg får motståndarna dricka upp den muggen. Det lag vinner som helt enkelt kastat bort det andra lagets alla käglor/muggar.
Det kan därmed även snabbt bli en del att dricka och extra vingligt om klockan är 0200 när det grundats bra. Svenskarna var nu i alla fall champions i huset och då en regel även är att vinnarna får stå kvar vid bordet var det av blöta anlednignar tvunget att skaffa avbytare för bröderna så undertecknad och Zacke fick rycka in. Min deal för att ställa upp var att bara kasta och inte behöva dricka. Våra nya motståndare var sliriga men riktigt bra. I ärlighetens namn var jag precis så bra som en nykter handbollsspelare bör vara men min lagkompis Zacke fick snabbt bytas av mot Axel som inom kort ersattes av Jocke och strax hade vi förlorat då det bara var jag som fick ner bollarna i motståndarnas muggar och de fick ner fler i våra muggar vilket tärde på mina lagkamrater. En kul kväll behövde avrundas hemåt.
Äventyren var dock inte riktigt slut för en turnémedlem lyckades med bravaden att snubbla ner i en tunnelbanenedgång när vi andra stod kvar i korsningen ovanför och diskuterade huruvida taxi, tunnelbana eller promenad var lämpligast färdväg hemåt i det rekordkalla NY med -7. Nere i tunnelbanan utspelades nu ett spontaninfall till tjuvåkning med ett ensamt försök till ett hopp över spärren. Själva hoppet lyckades men tyvärr visade det sig att det stod det två unifirmerade bastanta herrar från NYPD precis en meter framför vår vän på andra sidan som inte riktigt hade koll på läget. Ungefär samtidigt skickade jag ner den jämförelsevis ganska uppstyrda Jocke för ta reda på var karln tagit vägen. Vår saxofonist var inte en sekund för sen då handklovar verkade precis vara på gång att plockas fram men Jocke lyckades lugna ner läget lite och det var ungefär i detta skedet som jag även anslöt för se vart de båda tagit vägen. -"Behave yourself" var konstapelns sista ord till vår kamrat som vi precis räddat från Guantanamo eller liknande inrättning.
Tunnelbaneincidenten tillsammans med Mördar-Anders typ enda träff och avgörande pingisboll i motståndarnas mugg och givetvis Jockes väckning av grannarna är de starkaste minnena från lördagskvällen som definitivt kommer leva kvar framöver och bli urban legends från passande turnénamnet "First We Take Manhattan". Söndagen blir nog nu jämförelsevis lika lugn. Det är ett riktigt skönt gäng med på resan och det lär bli riktigt roliga och händelserika veckor framöver som sig bör på en USA roadtrip. Snart börjar ända allvaret och jobbet vi är här för.
DAGENS LÄRDOMAR:
Bonusbilder:
Var inne i en sjukt stor sportbutik i jakten på nya joggingskor. Henke e verkligen stor här.
Marknad på Union square, aldrig sett så många olika potatisar. Vad har vi i att välja på i Hemköp, ICA och Coop i Sverige. Tre stycken eller nåt?
Hört på norrländska bakom mig inatt: -"Wow, Polisen har älgtorn!"
Ingen kommentar.
Beerpong.
Någon: -Who's that?
Jocke: -Oh I'm sorry, I just... eh... wanted to ask you one thing.... are you guys sleeping?
Någon: -Yes.
Jocke: -Ok, sorry.
Annars en dag som präglades av strosande. Vi skaffade var sitt amerikanskt mobilabonnemang vilket tog typ 1,5 timmar i en jättevarm T-Mobil butik men nu kan vi i alla fall ringa obegränsat gratis till varandra. Till min telefon skaffade vi ett dyrare abonnemang som alla kan ringa billigt hem från och mitt turneledarnummer kommer vi nu skicka till arrangörer. Effekten av denna nyvunna mobilitet blev att gruppen på sju som höll ihop likt en skolklass på led splittrades upp fullständigt när vi närmade oss Soho med alla olika butiker anpassade efter allas smak.
Efter att ett mobilnätverkshaveri fixats fick vi efter några timmar äntligen samlat ihop styrkorna och skutan styrdes mot Little Italy för middag och "ja må han leva" sång för Jivin Johan.
Proppmätta på pasta tog vi subwayen hem till hotellet för lämna av grejer och fortsätta födelsedagsfesten med två sexpack Bud. Det blev även en omgång av spelat MIG där lag "Gilanders" krossade allt motstånd.
Runt midnatt tog vi taxis mot Greenwich Village för avsluta kvällen med spela "BeerPong" där bröderna Rensfeldt osannolikt tillslut vann en riktigt svår match mot två duktiga koreanskamerikanska snubbar.
BeerPong går kortfattat ut på att man radar upp tio halvfulla ölmuggar i en triangel likt bowlingkäglor på var sida av ett långt bord. Två personer per lag och en pingisboll var siktar man för kasta ner i motståndarnas muggar. Prickar man i bollen i en mugg får motståndarna dricka upp den muggen. Det lag vinner som helt enkelt kastat bort det andra lagets alla käglor/muggar.
Det kan därmed även snabbt bli en del att dricka och extra vingligt om klockan är 0200 när det grundats bra. Svenskarna var nu i alla fall champions i huset och då en regel även är att vinnarna får stå kvar vid bordet var det av blöta anlednignar tvunget att skaffa avbytare för bröderna så undertecknad och Zacke fick rycka in. Min deal för att ställa upp var att bara kasta och inte behöva dricka. Våra nya motståndare var sliriga men riktigt bra. I ärlighetens namn var jag precis så bra som en nykter handbollsspelare bör vara men min lagkompis Zacke fick snabbt bytas av mot Axel som inom kort ersattes av Jocke och strax hade vi förlorat då det bara var jag som fick ner bollarna i motståndarnas muggar och de fick ner fler i våra muggar vilket tärde på mina lagkamrater. En kul kväll behövde avrundas hemåt.
Äventyren var dock inte riktigt slut för en turnémedlem lyckades med bravaden att snubbla ner i en tunnelbanenedgång när vi andra stod kvar i korsningen ovanför och diskuterade huruvida taxi, tunnelbana eller promenad var lämpligast färdväg hemåt i det rekordkalla NY med -7. Nere i tunnelbanan utspelades nu ett spontaninfall till tjuvåkning med ett ensamt försök till ett hopp över spärren. Själva hoppet lyckades men tyvärr visade det sig att det stod det två unifirmerade bastanta herrar från NYPD precis en meter framför vår vän på andra sidan som inte riktigt hade koll på läget. Ungefär samtidigt skickade jag ner den jämförelsevis ganska uppstyrda Jocke för ta reda på var karln tagit vägen. Vår saxofonist var inte en sekund för sen då handklovar verkade precis vara på gång att plockas fram men Jocke lyckades lugna ner läget lite och det var ungefär i detta skedet som jag även anslöt för se vart de båda tagit vägen. -"Behave yourself" var konstapelns sista ord till vår kamrat som vi precis räddat från Guantanamo eller liknande inrättning.
Tunnelbaneincidenten tillsammans med Mördar-Anders typ enda träff och avgörande pingisboll i motståndarnas mugg och givetvis Jockes väckning av grannarna är de starkaste minnena från lördagskvällen som definitivt kommer leva kvar framöver och bli urban legends från passande turnénamnet "First We Take Manhattan". Söndagen blir nog nu jämförelsevis lika lugn. Det är ett riktigt skönt gäng med på resan och det lär bli riktigt roliga och händelserika veckor framöver som sig bör på en USA roadtrip. Snart börjar ända allvaret och jobbet vi är här för.
DAGENS LÄRDOMAR:
- Jag som har storlek XL hemma på skjortor har M här på vissa amerikanska märken.
- Skostorlek 46 hemma är 12 eller 12,5 här...
- ... och just dessa storlekar var tyvärr slut i de joggingskomodeller jag ville ha.
- Yellow cab är typ lika billigt som Göteborgs Minitaxi och är man full bil blir det billigare än att alla löser var sin subwaybiljett om man inte skall så himla långt.
- Snubbar liknande de som därhemma utanför nattklubbar och centrala korsningar viskar "taxi" viskar andra olagliga frågor här.
Bonusbilder:
Var inne i en sjukt stor sportbutik i jakten på nya joggingskor. Henke e verkligen stor här.
Marknad på Union square, aldrig sett så många olika potatisar. Vad har vi i att välja på i Hemköp, ICA och Coop i Sverige. Tre stycken eller nåt?
Hört på norrländska bakom mig inatt: -"Wow, Polisen har älgtorn!"
Ingen kommentar.
Beerpong.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)